Så typiskt mig.

Nu kände jag mig riktigt duktig! Jag filmade när jag red Fille, hela ridturen satt mobilen fast på hjälmen. Det var lite pirrigt för jag var rädd att jag skulle säga någonting jag skulle ångra. Jag blev dock inte så jätte glad när jag kom tillbaka till stallet och märkte att den inte hade filmat någonting alls. Helt tomt på mobilen...Då blev jag inte så glad. Då hade jag fått blickar av Carro, hennes mamma, Carros syrra och Carros syrras kompis. Sedan några förbipasserande som kollade lite konstigt och undrade om jag gjorde en dokumentär eller nått.

Hästen kändes förövrigt väldigt ofokuserad och lite stel. Gick visserligen bättre i slutet, som tur var :) Det blåste satan så Fille trodde att det fanns monster överallt och hörde saker hela tiden. Han kollar åt sidan och är så inne i att se ett spöke så om man inte säger till på skarpen så går han ju in i ett träd, helt borta. Fick lov att säga till några gånger, det var 0 fokus på mig till en början. Sedan tog jag upp stigbyglarna i slutet och red lite i trav och gjorde lite skänkelvikning. Han lyssnade jätte bra, jag hade kontakt med hästen i alla fall. Kom ner i sadeln mer, så det gick bättre :)(yy'

//Viktoria